† 30/6






en bra hund en ännu bättre bästavän. och inte minst en familjemedlem.
jag vet inte när vi ses igen men jag vet att den dagen kommer.
saknar dig varje dag & jag älskar dig så otroligt mycket. <3

.'


.'


.'

börjar tänka och just där kan jag ta ett eller två steg tillbaka.
jag blir tokig på mig själv och vill bara dunka huvudet i bordet och säga till mig hur dum i huvudet jag är.
låter någon komma mig såpass nära, och hela denna situationen också gör svårare.
vill hålla mig borta från allt ett tag, slippa bry sig vore så skönt. och att inte få känna något.
men det är inte jag. inte den jag är för fem öre.
för jag bryr mig. ibland för mycket och jag känner så mycket känslor. det är sån jag är.
småsaker för dig kan vara stora för mig. och det är vad dom är också.
det får mig känna mig så jävla svag.

.'


I just cannot say it straight to your face..

I'm inside of me searching through things
trying hard to find pieces to match together in life
rearranging my confusing thoughts
trying hard to find feelings that I can bring back alive

I believe in so much more than just being nice and saying alright
I deserve to be this good don't you bring me down
there is so much more to life than this
I just cannot say it straight to your face

falling sideways
reaching forward making tears fall down
ready to aim
ready to fight

complicated
words in silence making tears fall down
ready to fight
I know that I'm right.

lite på hjärnan just nu.

känns som ja tänker utan att veta vad jag känner om tanken.
varit så ett tag vilket är förvirrande. men ändå så just nu är jag fylld av mycket glädje, skratt och lycka.
så känner mig ändå stabil i mig själv nu och klagar inte på hur jag mår. för de känns bra.
men såklart, det finns en del stunder då jag känner mig allt utom stabil.
jag blir påminnd och inte vet vad jag ska göra. då jag får panik och känner mig vilsen.
då jag tänker på allt det som jag under perioder kan se på avstånd. men inatt så brast det upp. igen.
det kom nära inpå. och jag grät och grät.
denna gången var det inte sånna tårar man torkar bort och sen inte märker speciellt mycket av.
utan tårar som brännde i ögonen. och ja hade trycket på bröstet som fick mig vilja skrika rakt ut.
det gjorde sådär ont igen. och det vart så många tillbaka blickar.

jag saknar.
för det var verkligen på riktigt.
alla ord som hade innehåll.
alla minnen.
en del av mig själv.

.'

I lost myself in the words you spoke.

.'

we meet thousands of people, and none of them really touch you.
and then you meet one person, and your life is changed. forever.


.'

i wonder what goes through your mind when you hear my name.

mer än det.

jag drömde.
det var alltså bara en dröm inatt, men det var jobbigt att vakna upp från den idag.
en sån dröm som återupprepar något som verkligen hänt.
blir bara så trött att jag inte hanterar det bättre än såhär.
tänkt på det hela dagen. inte kunnat släppa det riktigt och varför inte då?
vill kunna koppla bort det. bara sluta tänka och radera minnet.
visst har det förändrats, det är inte likadant som det var då.
det känns inte likadant nu som då för det förändras i perioder. MEN.
en del saker kommer aldrig förändras. en del känslor kommer alltid vara såhär.
för det var något jag en gång kunde se, känna, det var något utan gränser. verkligt.
och det är då jag tänker på det. att det faktiskt var på riktigt.
att det förändrade mig.

.'

- sometimes you just sit at home and remember the old times.
you laugh by yourself with a ridiculous smile.
then you have that one tear run down your cheek cause all of it changed.

.'

jag har tänkt väldigt mycket på dig ikväll.

.'

man kan mista en nära vän när som helst. precis vilken sekund som helst.
jag tycker det är jobbigt att bara tänka tanken och jag har suttit med tårar i ögonen varje dag dom
senaste dagarna och läst hur många det är som saknar och är så otroligt ledsna för dom
just nu sörjer en person som valde att lämna livet i helgen. helt utan förvarning.
många jag känner miste alltså en person som dom älskar och betyder mycket för dom.
och att veta att denna personen har varit en bästavän får några. en familjemedlem. en kärlek. 
har fått tankarna för mig att varit extremt starka omkring just mina vänner
och att man aldrig riktigt kan veta hur en person verkligen mår.
att verkligen aldrig ta någon förgivet, ta vara på den tiden man har med sina vänner.
ta vara på tiden med alla människor man tycker om.

jag älskar er.

.'

det sjukt hur en del människor kan få en bryta ihop totalt så lätt.
får en känna sig så värdelös att man bara vill sjunka genom marken.
kan räcka med några meningar, ibland bara ett ord.
det värsta är att man aldrig kommer komma i från det.
man vet att det inte är sista gången man sitter och känner sig helt trasig
och man vet att de inte är någonannan än sig själv som kan rädda en från det man känner då.
även om man önskar det fanns någon som kunde göra något. så finns inte den personen
man
vet att det inte är sista gången man känner sig helt ensam.
och man vet man kommer torka fler sånna här tårar. sånna tårar som svider och bränner.
"grattis, du fick mig gråta. du fick mig visa hur jävla svag jag är. hoppas du blir glad nu."
jag vet att vad jag än skulle försöka försvara mig med kommer bli vänt mot mig.
kommer bli förvridet och så fel.
det är bara att hålla käften, tacka och ta emot?
jag försöker men ibland spricker det och då skriker jag det ja känner.
just i det ögonblicket kommer jag alltid på att jag bara gör det värre för mig själv.
för det spelar ingen roll vad jag säger, du tror redan att du har rätt.
jag skulle kunna säga det jag vet du vill höra. hålla med. tacka och ta emot.
men jag bara kan inte.
så istället får du se hur svag jag är.

.'


- it's better to cross the line and suffer the consequences
than to just stare at the line for the rest of your life.


.'

- sometimes we put up walls, not to keep people out. but to see who actually cares enough to break them down.

.'



du gjorde mycket för mig.
jag var totalt lost, men du var som närvarande för mig.
saker var suddiga men du var helt klar.
allt vi prata om. hur du blev min klippa.
du fick mig skratta när jag inte ens trodde jag skulle le igen och
när du behövde så torkade du mina tårar och sa att allt skulle bli bra.
du rädda mig från mig själv när ingen annan kunde det.
alla galna kvällar/nätter som spårade ur.
jag saknar dig & saknar hur vi kan umgås.
att du kan sitta och skita på toan medans jag står och sminkar mig. haha.
jag tycker inte om att vi bara glidit ifrån när vi var som närmast.
det är något jag tänker på det ofta, säger det till andra.
och jag har även sagt det många gånger till dig.
ville bara skriva av mig lite, och hoppas du förstår vad jag menar om du läser det.

jag älskar dig kusin
.


sommar



sommar sommar sommar, denna längtan efter sommaren är så enorm att jag räknar ivrigt ner dagarna. snart kommer det. solen har börjat värma nu, ren asfalt under fötterna, klockan är sex och det är ljust ute. det kommer snart. planerna blir större, ännu ett sommarlov väntar. men detta ska bli bättre.
längtar efter att det där pirret i magen då dagen kommer vi beger oss till borlänge och sedan karlskoga. komma dit och se allt folk och känna stämningen. slå upp tältet, hälsa på grannarna, ställa upp solstolen och sätta sig med en kall i handen och bara njuta. känna livet. få många fina nya minnen, träffa massa nytt härligt folk och få se alla artister live. vakna alldeles för tidigt i ett svettigt tält och skratta åt gårdagen.jag blir så glad av att bara tänka på det! och den längtan jag har efter 30+, moln fri himmel, att det spelar ingen roll om det är måndag eller fredag. cykelturerna som blir äventyr och man kommer hem när solen är uppe igen.


det är sånna minnen som betyder.




RSS 2.0